MammaNettis

Det är inte det lättaste att skriva idag, Musse katt har tagit över databordet, och gör allt för att putta ner tangentbordet medan jag skriver.
Fan vad det ska bli skönt med en laptop. Eftersom att vi kommer bo så pass mycket mindre, så var vi tvungna att byta ut vår stationära mot en laptop - men ingen är gladare än jag. Jag har tjatat om en laptop i flera år - och nu äntligen har vi beställt en. Gissa vilken Mamma som är lyckligast just nu. *Lägger av värsta fula leende*.

Jag blir så irriterad på människor. Speciellt en äldre människa som ska hålla på att störa sig pga. Musse.
Det är så här att katten Musse kommer ifrån min svägerska och hennes familj, som inte kunde behålla honom för att han var elak mot deras andre katt.
Svägerskan och hennes familj fick Musse ifrån en dam - som valde att lämna bort honom.
I början var vi tveksamma ifall vi kunde behålla Musse, eftersom att han och vår andre katt inte gick jättebra ihop. Och när den här damen fick reda på att vi var osäkra, så började hon ställa till ett jävla liv. För då skulle Musse minsann avlivas ifall vi inte kunde behålla honom. För han är bara 1 ½ år, och har redan hoppat vad han skulle från hem till hem - tyckte hon.
Sen har hon varit tyst ett tag, men igår hade hon ringt till svägerskan och skulle ha vårt telefonnummer och vår adress, för hon skulle köra och hämta Musse. För nu ska han avlivas eftersom att vi ska flytta till lägenhet!!?
Det kan hon ju fetglömma!! Ringer hon hit ska jag säga till henne att hon får avliva mig först innan hon tar katten.
Hon har ju fan inte med det att göra, hon har lämnat bort honom en gång.
Allt detta tjafs för en katt - Herregud, en del människor kan fan inte ha ett vettigt liv alltså. Nog om henne nu..

Klockan 15:00 ska vi vara i Glimåkra på kalas. Farmor och ena kusinen fyller år.
Jag har inte varit på något av deras kalas sedan Thor låg i magen. Ska jag vara ärlig så mår jag inte speciellt bra när vi har varit där. Jag har en väldigt falsk släkt. Speciellt min farmor.
Fy vad jag ogillar den kvinnan. Men det är hennes eget fel.
Men vi åker dit, för mina systrar, mina syskonbarn och min pappa ska ju också dit. Dem lär bli glada av att får träffa Thor iaf.
Jag får se till att ta med mig mina attarax idag, för det slutar alltid med att jag sitter med en panikångest attack när vi åker hem. Det är sjukt att det ska vara så, när man har träffat sin släkt - men släkten är värst heter det ju. Och det kan jag verkligen hålla med om.

Adjö../ Nettis.

Det är väldigt konstigt, för när vi i vår familj ska göra något, så ska det alltid hända pang, bom - precis NU.
Så även i detta fall.
Förra måndagen var vi och tittade på en lägenhet mitt inne i centr...byn.
En 2,5 :a på 62 Kvm. I går skrev vi på kontraktet, och den 4 Oktober går det stora flyttlasset. (Inget konstigt med det väl, tycker ni)
Saken är bara den att idag hyr vi i ett hus på 120 Kvm.
Vi ska alltså packa och tömma huset snabbt som bara den - och sen sätta oss med våra möbler som rymmer våra idag 120 Kvm i en 2,5:a på 62 Kvm.
Är det konstigt egentligen att man börjar känna paniken komma... Andas - Anette.

För att göra en lång historia kort - anledningen till att vi flyttar är att vi har alldeles för höga elräkningar under vintertid - ja, även sommartid egentligen. Efter att ha bedjat till vår nya hyresvärd flera gånger utan resultat, så har vi nu tagit det stora tunga beslut att sätta oss i en mindre lägenhet ett par år, så att vi kan spara och lägga undan till vårt egna drömhus en vacker dag.

Men en sak av många som stör oss med vår nuvarande hyresvärd är att vi inte har sagt upp denna bostad skriftligt än - men att Hon ändå redan letar folk. Det gör inte att man känner mindre panik direkt.
Visst är det bra om Hon kan hitta någon, så att vi slipper betala dubbla hyror i tre månader - men vi kan väl fan få flytta ut först!?. Kan tyckas iaf!. Sen kan det vara så att jag stör mig extra mycket på Henne just nu, eftersom att Hon sagt och gjort en del saker som är helt uppåt väggarna. Nåja- Nog om Henne nu.

Vi ska snart Flytta, och det känns faktiskt bra - men tråkigt som fan att bli av med vår vackra trädgård.
Vi ska till lägenheten ikväll och mäta och ha oss en massa.
Tjejen som bor där nu, gick jag på Komvux med. Och det var tack vare det som vi fick lägenheten, för vi var familj nr. 4 som tittade på lägenheten - och alla ville ha den. Men vi fick den- Hah!!

Jag känner att jag inte har tid att sitta här just nu. men när vi har flyttat och kommit i ordning ska jag krypa upp i soffan och ta tag i det här med min Blogg igen.

Puss & Kram  / Anette

När klockan var runt halv sju, kom Thor in till oss och slog igång tv:n. Efter att fått vakna av..Miffy..den trevliga kaninen Miffy - bestämde jag mig för att jag lika gärna kunde gå upp. Sagt - och gjort, och vart hamnade jag - om inte framför datorn. Så nu har jag haft tid till att läsa igenom de bloggar som jag försummat en längre tid - och det är ju alltid trevligt.
Men jag har faktiskt inte bara suttit still framför datorn hela tiden. Jag har ordnat frukost till sonen, och hunnit med att sortera och sätta igång en maskin tvätt. Ibland kan även jag minsann ;).
Nu har även mannen vaknat till liv, så jag har skickat iväg honom för att köpa bullar.

Det blev inget fixande utav rosten på bilen igår - men är jag förvånad ?! Nej!!. Det är inte första och troligtvis inte sista gången som något vi har planerat går helt åt helvete.
Dagen började med att vi var hos svärföräldrarna vid 09:45, och där blev det en snabb kaffepaus - helt behövlig.

Sedan lämnade jag och maken lillmonstret (Thor) med farmor och hans kusin och for med svärfar till Hornbach. Vi hade en paviljong fastklistrad på näthinnorna som skulle bli vår. Och hör och häpna - det blev den också!
När vi kom hem till svärföräldrarna igen så bestämde mannen sig för att fixa fälgarna på bilen.
Nu är de så fina så - bilen börjar ta sig. Snart slipper man kanske skämmas över den.
Nästa helg ska vi försöka få rosten fixad - men med tanke på hur våra planeringar brukar bli, så ska jag nog inte förvänta mig så mycket...*tjurar lite smått*

Nej, jag borde kanske slänga mig i duschen. Vi ska visserligen inte vara hos svärmor förrän 14:00. Men jag känner att det är något på gång i min kropp. Så börjar jag inte förbereda mig i tid - kommer jag inte kunna klara av att åka dit sen.

Ni får ha en bra dag alla mammor -  självklart även alla ni andra också!

Och du mamma....Grattis på morsdag! Du är den bästa mamman, mormodern och svärmorn som finns! Du ställer alltid upp och finns där när vi behöver.
Du betyder väldigt mycket för oss alla - vi älskar dig!

Svärmor- inte glömmer jag dig inte. Jag har en väldans tur som har fått dig till min svärmor.

Även du ställer alltid upp - och finns där när vi verkligen behöver.

Självklart betyder även du mycket för oss - och vi älskar dig också!

/ Nettis.

Det är skamligt hur lite jag är inne på datorn numera. Förr var jag inne varje dag- men nu, en..två gånger i veckan. Skärpning Anette!!

En tillbaka blick av min gångna vecka..

* Vi var i Kristianstad och tittade på hus förra lördagen.
Ja, vad ska man säga  *skrattar till av bara tanken på huset*.
Det blir absolut I N T E det huset för oss i alla fall. 
Precis A L L T var i behov av att göras om. Så priset han ville har för huset- kan han nog fet glömma.
Rent ut sagt- det var ett riktigt ruckelställe- och då var jag ändå snäll nu.

* Vi fortsatte lördagskvällen hemma hos våra vänner i Kristianstad.
Vi åkte till Åhus, och åt glass på glassbåten.
Sen hem till dem och spelade lite kubb. Tyvärr förlorade jag och Anna mot männen. Men det var bara för att dem fuskade!!- Såklart!
Sen på kvällen grillades det och pratades en massa strunt.
Det är så skönt, för man känner sig verkligen hemma hos dem. Jag och Anna kommer jättebra överens, fast vi bara har träffats 5 gånger. Vi är så lika, men ändå olika varandra. Vi har samma sjukdom båda två, och det gör att vi förstår om den andre inte mår helt hundra.
För att göra en lång historia kort. Våra män var bra kompisar under  högstadietiden, sen växte de ifrån varandra, och nu på äldre dar har de tagit upp kontakten igen.

* I söndags var det sommar avslutning på linedancen.
Nu kommer min bekännelse. Jaa- jag dansar linedance.
Jag har inte skrivit om det innan- för det känns inte direkt som JAG.
Men för 2 år sedan, tjatade svärmor med mig och min svägerska till att börja dansa linedance med henne, på söndagar. Och i början var vi väldigt skeptiska- jag och svägerskan. Men helt ärligt, vi har skoj när vi väl är där. Och svärmor uppskattar att vi följer med. Så egentligen gör vi det mest för hennes skull- och det skadar inte att vi kommer ut.
Egentligen är det konstigt att jag har kunnat fortsätta dansa, fast jag blivit sjuk igen. men jag tror att det beror på att jag höll på med detta ett år innan jag blev sjuk igen. Och helt ärligt så tror jag att det bara är för mitt eget bästa att jag gått dit nu också. Men jag ska inte sticka under stolen med att jag har faktiskt varit mycket hemma denna terminen. För jag har inte mått så bra alla dagar- om man säger som så.

* I måndags hade jag bestämt lunchträff med min syster i Hässleholm.
Eftersom att min storasyster jobbar i Hässleholm så beslöt vi att jag skulle ta tåget dit och möta upp henne för en snabb lunch. Sagt och gjort. Jag lämnade Thor på dagis nio, och sedan tog jag tåget till Hässleholm 12:02. När klockan var 12:16 mötte min syster upp mig på stationen. Vi gick och åt lite lunch, och försökte prata igenom vad som hänt på senare tid i våra liv, och sedan tog jag tåget hem 13:25, och kunde hämta Thor lagom när han slutade klockan 14:00. Jag tycker inte om att åka tåg- där finns så många människor. men jag gjorde det! Jag är stolt över mig själv.

* I Tisdags hade jag en dålig dag.
Jag orkade inte ens köra Thor till dagis.

* I Onsdags var det en liten sommar avslutning på dagis.
När Thor var på dagis passade jag på att steka pannkakor och skiva frukten som vi skulle ha med i vår picknick korg till dagiset 16:30.
Det blev en mysig kväll för barnen- och oss föräldrar.
Thors fjälla kom och tiggde av våra pannkakor, jordgubbar och vindruvor hela tiden. Väldigt sött.

* I går var det en mamma och Thor mysardag.
Vi satt och drack festis på gräset, lekte i sandlådan och hade lite plasklekar med vatten.
Sen busades det lite med Fisan också (vår katt).

* Idag står det tvättning på schemat.
Men det ska nog hinnas med att ta en festis på gräset idag också.
sen när maken kommer hem, så ska vi åka iväg och handla diverse saker till bilen.
Vår bil ser och hörs verkligen som en riktigt slödder bil just nu- PINSAMT.
Vi har hål på avgasröret- men jag ska lämna bilen på verkstaden på måndag, så att det blir fixat då.
Sen har vi lite små rostfläckar, som vi ska behandla- imorgon förhoppningsvis.

* helgens planer är inte fastställda än.
Har vi tur så kan vi fixa rosten på bilen.
Sen på söndag ska vi hem till svärmor och fira henne på morsdag.
Jag och Thor firar min på onsdag.

* Nästa veckas planer.
- På måndag ska jag lämna bilen på verkstaden- så att man slipper skämmas när man kör.
- Tisdag åker mannen uppåt i landet på kurs med facket på jobbet
- På Onsdag åker jag och Thor hem till mamma, i Helsingborg. Vi ska åka tåg! Jag har börjat förbereda mig för det- jag tycker inte alls om det. men jag SKA klara av det!
- På torsdag väntas det en massa mormormys.
- Sen på fredag kommer mannen och hämtar mig och Thor i Helsingborg.
men först ska jag och Thor hinna med att träffa min nya systerdotter som kom till världen den 2 maj.

Nej, nu ska jag bada min son- ha en underbar helg!

// Anette.

Vad är det då som har fått Frun att vara så frånvarande under en längre tid!?!

Först ut har vi trädgården. Vi har pysslat och donat med den som aldrig förr.
Det har satts upp ett nytt staket, vi har burit upp en stenmur och en massa fina blommor och växter har planterats. Nöjdfaktorn är verkligen på 100 nu. Bilder på ingång- givetvis.

Sen har det varit besök av både föräldrar - och svärföräldrar,
och vi har till och med kunnat ge oss ut till lite vänner - gäller att passa på när kroppen tillåter det.

Även en tur till psykologen har hunnits med- skulle egentligen vara två, men Thor var sjuk ena gången.
Till nästa gång är min S T O R A uppgift att  gå ut och träffa en människa varje dag.
Jag frågade om det räknades ifall jag gick runt huset och hälsade på grannarna - men neeej.
Sen ska jag även ta kontakt med en sexualrådgivare - ens förhållande kan bli väldigt lidande av att en person i förhållandet ständigt är sjuk - mer eller mindre.

Sen har det varit en massa velande fram och tillbaka, ifall Thor skulle gå kvar på dagis eller byta till dagmamma.
Efter mycket snack och en massa tänkande fram och tillbaka, är det nu bestämt att han ska få gå kvar på dagis.
I augusti ska Thor byta till en avdelning där barnen är 3-6 år. Vi har varit lite oroliga för att Thor kanske ska bli utstött, eftersom att han totalt vägrar prata på dagis!? Hemma, och så fort jag hämtar honom pratar han på som bara den. Skumt.
Men vi tror faktiskt att han kan få det bra med de äldre barnen, och vem säger att han inte hade fått hamna med yngre barn hos en dagmamma. Då hade hans prat inte utvecklas till det bättre direkt.
Nej, vi är överens nu iallafall..dagis ska det fortsätta vara.
Enligt mamma känslan så känns det som det bästa beslutet.

För att erkänna så har det faktiskt varit en del Wii spelande som också tagit min tid.
Speciellt nu när vi har skaffat oss wii fit till. Man blir trött i kroppen av den. Så lite träning ger den allt.

Sist - men inte minst, så har det även hunnits med att ha både en sjuk son och en sjuk make här hemma lite från och till. Jag har peppar peppar klarat mig ganska så bra ifrån diverse konstigheter. Det enda jag lidit mest av är träningsvärk- räknas det ?!  Hehe.

Imorgon ska Thor sova hos farmor och farfar, för jag och mannen ska till vänner i Kristianstad- och kolla på hus.
Huset ligger lite utanför Kristianstad, och det passar oss perfekt. Jag är inte direkt överförtjust i Kristianstad, eller staden är det absolut inget fel på. Men tyvärr upplever jag människorna som bor där lite..snobbiga.
Det är ju inget som säger att vi kommer att flytta dit, men det är ju alltid skoj att titta på hus. När jag berättade det för mamma, så var hennes kommentar - "vad roligt, du har ju blivit spådd till att du kommer flytta tillbaka till dina hemtrakter.", och jag är ju född i Kristianstad, så lite skoj är det ju.

Nej, mina vänner. Nu ska jag ordna med frukost till min lillkille..

/ Nettis.

När jag loggade in på min blogg idag, möttes jag av en kommentar som värmde otroligt.

Jag känner inte Jenny, men jag läser hennes sambos blogg ( http://bubbes.blogg.se/ ), så ofta jag kan.

Även om jag själv inte känner henne personligen, så är där något med henne som gör mig glad.
Hon verkar vara en helt underbar person. Precis en sådan person som man vill ha till hands i sitt liv.

Så Bubbe, du är verkligen lyckligt lottad som har Jenny vid din sida! :) - Men det vet du ju redan själv ;)

Nio dagar har gått sedan sist jag skrev, och över en vecka sedan jag satt vid datorn. Orken har inte funnits där helt enkelt.
Jag har inte mått direkt dåligt för min egen skull. Utan jag har precis som alla andra följt det här med Engla, Pernilla och alla de andra som fallit offer-  på ett eller annat sätt för 42-åringen, och känt illamående över det.

Jag vill inte ens skriva vad jag tycker och tänker om honom- men det känns som att alla normala människor tycker och tänker detsamma.

Imorgon ska jag och familjen åka till Hbg. Vi ska stanna över natten hos mina föräldrar.
Så jag har haft värsta tvättdagen här hemma idag. Ska snart ge mig på att städa lite också- men jösses vad ovanligt då. Sen är det väl lagom tid till att börja med middagen, avnjuta den tillsammans med familjen och sen hålla kväll.

Igår var det förresten mitt trettonde besök hos min psykolog. Det känns lite hårt att nu när jag väl börjar känna lite tilltro till honom, så får jag reda på att jag bara få gå där max 7 gånger till..  Jaha, vad ska hända sen då?! Kommer jag att vara frisk då- eller ska allt börja om från början igen, fast med någon annan?!. Orka!!
Nåja, efter regn kommer det solsken..eller?! 

♥  Nettis.

Jag blir så irriterad! Fredagen innan vi åkte till Stockholm la vår kyl av. Lampan lyste, men all mat var varm.
Vi ringde vår hyresvärd, som sa att vi skulle dra ut sladden en timme och vänta- det gjorde vi.
Eftersom att vi ändå skulle åkta till Stockholm kom vi fram till att det kunde lika gärna vara över helgen, men när vi kom hem igen så var kylen kall igen- hur jäkla skumt som helst.
Så vi trodde att allt skulle vara frid och fröjd nu..
Men imorse när jag vaknade hade jag fått ett sms av maken. All mat i kylen var varm igen!!
Jag ringde till vår hyresvärd, som sa att hon skulle kolla med en kylnisse under dagen. 
Hon bad mig att dra ut sladden i en timme- igen.
Till saken hör att vi får slänga all mat vi har i kylen I G E N! Det  är andra gången på kort tid nu.
Hur trevligt är det för ens ekonomi.
Jag blir så irriterad, vi kan inte hålla på att dra ut sladden var- och varannan timme.
Nej, jag tycker att hon kan investera i en ny- hel kyl till oss.

..eller något. Det blev ingen mer uppdatering igår- vilket ni redan sett förstås.

I lördags fick jag ännu ett av mina konstiga ryck. Så jag målade om vårt sovrum. Det blev cappuccino.
Jag har märkt det, att när jag inte mår så bra brukar det kännas skönt när jag får göra något lite galet.
Det känns som att jag snart har målat alla rum här i huset dock.
Eftersom att vi hade ett nymålat rum, så var vi ju tvungna att åka till Ikea på söndagen bara för att handla lite piff  till rummet.
Vi bestämde träff med våra vänner där. Så det blev mycket snack, middag, shopping och sedan fika den söndagen.
Vi fick med oss ganska så mycket hem. Det blev en ny byrå, spegel, lampor, ny kökslampa, filtar, hylla och lite annat små plock.
Men nu trivs jag jättebra i vårt sovrum. Det känns så varmt och ombonat nu.

I Tisdags var jag på möte med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det handlade om det här projektet som jag nämnt innan.
Det var två trevliga damer som tog emot mig och min mamma. Mötet gick jättebra!
Det känns verkligen som att jag kan våga hoppas på något bra.

Jag ska tillbaka till arbetsförmedlingen den 22:e, och då ska vi komma fram till vad- och vart jag kan tänkas jobba med. Jag ska ju börja smått med 10 timmar i veckan.
Samtidigt som jag känner rädsla, så känner jag också ett stort hopp. Jag vill inget mer än att få komma ut i arbetslivet igen.. försöka bli en normal människa igen.. få träffa andra människor utan att panikångesten stör.
Jag vet att det kommer att bli en lång resa dit för mig. Detta är inget som kommer att gå bra över en natt direkt. Det gäller att jag jobbar hårt. Så jag kommer att ha enormt krav på mig för att lyckas. Men jag är beredd att ta denna kamp nu..

Ikväll ska vi hem till min bror och hans familj. Vi ska fira min brors son som fyller år på måndag.
Egentligen ska dem ha kalaset på söndag, men eftersom att vi inte kan då- så får vi komma ikväll.
Det är ganska så skönt, jag känner att jag inte orkar med en massa människor runt mig nu faktiskt. det blir bara vi här hemma, min bror, hans fru, deras två barn, och sen mamma och styvfar. Absolut lagom, och skönast faktiskt.

Nu är det tid för mig och sonen att äta frukost. Sen ska jag se om jag hinner läsa igen mig på några bloggar. Det är inte många bloggar jag följer, men ändå hade jag inte tid att läsa igenom dem igår. Dåligt Anette!
Nej.. frukost var det ja...

Eftersom att jag varit inne i en  - orkar inte sitta vid datorn -  period, så har det inte kunnat bli några uppdateringar här. Jag har inte ens haft igång datorn på nästan 2 veckor - vilket är väldigt olikt mig. Så här kommer ett lååångt inlägg...

Vad har då hänt sedan sist jag skrev.. Jo, det var ju påsk, vilket i sin tur betydde att vi skulle upp till Stockholm.
Jag kan ju säga som så- att det var en JÄVLA tur att vi i sista stund bestämde oss för att åka tåg istället för att själva köra. För snö det hade vi, både här nere och sedan i Stockholm.

Efter en liten påskmiddag hemma hos svärföräldrarna på långfredagen, så lämnade vi kvar Thor hos dem.
Åkte hem och började packa som galningar - eller JAG rättare sagt. Sen var det bara att hoppa i bingen och försöka få sin skönhetssömn- vilket inte blev så lyckat den natten heller. Jag sover dåligt i vanliga fall, men den natten var tio gånger värre.
Klockan blev 05:00, på Lördagsmorgon. Jag orkade inte ligga kvar, så jag gick upp och gjorde mig i ordningen. Halv sju kom svärfar och körde oss till tåget.
Efter 5 ½ - med tåg, väntande, tågbyte och yrande- så befann vi oss på centralen i Stockholm. (Genast märker man av hur mycket mer stressade människorna är där uppe- om man jämför med oss här nere).
Vi hittade till Tunnelbanan som skulle ta oss till Haninge. Åkte den i 20-25 min, och sedan tog det knappt 6 min till vårt hotell från tunnelbanan- perfekt.

Både jag och mannen hade åkt på vars en rejäl förkylning och mådde verkligen kasst, så vi hade bestämt att vi skulle ta det väldigt lugnt på lördagen. Bara ligga och slappa på hotellet och tycka synd om oss själva.
Men Tji fick vi, när vi kom till vårt hotell så "råkade" våra vänner köra förbi precis vid den tiden när vi kom dit - Mmm, jag tror på jultomten också.
Så det blev att vi fick checka in snabbt, och sedan drogs jag med till Haninge Centrum, och mannen fick åka med Christian och deras 3 barn hem till dem.
Timmarna gick, och pengar försvann - jag hitta en ful T-tröja med korv & bröd på, till Thor.

Vi var medbjudna hem till Camillas mamma på påskmiddag på kvällen, men eftersom att vi verkligen mådde dåligt tackade vi nej. Istället handlade vi med oss lite naturgodis till hotellet.
Vi hade tänkt att se på någon film på tv:n och bara slöa. Men istället somnade vi. Haha-  hur sjukt är inte det, vi åker till Stockholm och bor på hotell bara för att sova.

Det blev söndag. Dagen då barndopet hölls. Jag slängde mig i duschen innan vi gick ner för att njuta av frukostbuffén. Jag har aldrig ätit så mycket till frukost, som jag gjorde de två dagarna i Stockholm. Det är sjukt att man frossar så, bara för att man bor på hotell. Men ska det vara - så ska det vara ;).
Mätta och smått illamående kom vi upp på vårt rum igen. Gjorde oss i ordning och sedan var det bara att vänta. Vi passade på att prova massagestolen som fanns på hotellet. Vi blev upphämtade och körda ut till en kyrka som fanns mitt ute i ingenstans. Kyrkobesöket tog inte så lång tid. Sedan åkte vi tillbaka in till Haninge Centrum där vi skulle vara efteråt. Det blev massor av mat och dryck, och sedan hjälpte jag och mannen till att städa.
Efter festen åkte vi med våra vänner hem, där blev det en massa slappning och godis. Männen satt i köket framför datorn och kollade musik. Jag och Camilla låg i vars en soffa och tjattrade på.
Vid tolv tiden tog vi en taxi tillbaka till hotellet. Sedan somnade vi snabbt utmattade. Det är inte mycket med en när man har en förkylning i kroppen.

Måndagen kom. Vi gick ner och frossade i frukostbuffén. Sedan upp på rummet och gjorde oss i ordning, packade, checkade ut och sen tog vi tunnelbanan in till Centralen. Vi låste in väskan i ett skåp, och sedan träffade vi min kompis Pelle. Vi tog en fika på Centralen, och sedan bestämde vi oss för att gå en runda i gamla stan.
Trots att det snöade och var svinkallt, så hade vi det mysigt och trevligt.
 Efter någon timme så körde Pelle oss tillbaka till Centralen. Vi hämtade ut vår väska, handla lite korsordstidningar att ha på tåget, och sedan tog vi en snabb vända inom Burger King. Tåget gick 15:20.
Det blev lite korsordslösning och halvsovande och lite snack på resan hem.
Efter ett snabbt tågbyte i snökaoset i Hässleholm, så var vi äntligen hemma i Höör igen 19.40.
Svärfar stod och väntade på oss. Han körde oss hem, och det dröjde inte många timmar innan vi sov.
 
Tisdagen kom, och vi hade bestämt med svärmor att vi skulle äta frukost hemma hos dem klockan 10:00. Thor var ju fortfarande kvar hos dem.
Vilken känsla det var att få krama om sin lille gosse igen. 4 hela nätter hade vi varit utan honom. Stundvis var det skönt- för vi fick sova ut. Men det var många gånger som det fanns en stor saknad efter honom. Det blev många pussar och kramar den dagen.

Nu avslutar jag detta inlägg här. Det blir för mycket att läsa annars. Men jag återkommer med mer skrivande under dagen. Det finns mycket som måste ut ur mig känner jag..

Förresten, Bubbe.. jag glömde inte att vinka till Tyresö ifrån dig ;).